Båda fötterna på jorden...

Det är skönt att ha båda fötterna på jorden, så känns det ivarjefall när man numer har ett golv. Visserligen infann sig precis samma känsla när jag ljudisolerat mellanbjälklaget. Den ena stunden stapplar man sig fram på bjälkarna som en sjuttioåring, men så fort man inte ser betongplattan 2,5 meter ner längre, så hamnar man per automatik i någon form av falsk trygghet. Denna falska trygghet som hittills resulterat i två omgångar dingla-med-benen-och-riva-ner-takreglingen-och-två-feta-skrubbsår-på-armbågarna-incidenter. Den första gången en mycket sen kväll (läs natt) orsakat av en "norsk" sågning (ha foten på rätt sida brädan!) och den andra med en spånskiva i famnen i ögonhöjd...nåväl.



Spårade spånskivor är överflödigt lyx, och bjälklagskassetter är överreklamerat. Vi körde kort och gott på glespanel. Faktiskt väldigt smidigt (läs billigt), framförallt när man råkar besitta en spikpistol :P För säkerhets skull valde vi att limma dem för att försäkra oss om att golvet inte ska knarra, nånsin. För det är bra mycket knepigare att limma i efterhand.
I övrigt så ser golvkonstruktionen ut på följande sätt, nerifrån och upp:

- Golvbjälkar
- Glespanel 22x95mm
- Värmefördelningsplåtar
- Golvvärmeslang 16mm
- Golvspånskiva 22mm
- Laminatgolv



På detta sätt ser det ut när man lagt ut lite plåtar. Ett tips är att skruva fast skiten, för dom är (1) halkiga som tusan, har en förmåga att (2) flytta på sig. Ni som förlagt golvvärme vet att slangen är ganska..ehhm..vridstyv och har en förmåga att leva sitt eget liv vilket leder oss till (3) plåtarnas förmåga att bli "airborn". 

Golvspånskivorna sitter även dem på plats, men hur upphetsande är en bild på spånskivor? På riktigt?
Spånskivorna är skruvade med i runda slängar sjuhundrafemtio skruv, jag har inte monterat någon tryckklocka på fördelaren. Så 10,000-kronors frågan lyder: "Hur många skruvhål finns det i golvvärmeslangen?" 

För övrigt så passade vi på att få barn för åtta dagar sedan, så det har vart lite stiltje på bygget ett tag. Dags att trampa igång på allvar igen så vi kommer i kapp. Vore praktiskt med två armar till, är det för tidigt att investera i en barnverktygslåda tro? :)

Bloggen ligger lite på eftersläp mot bygget fortskridning, men den kommer väl ikapp så småningom. För tillfället håller vi på att dra el - eller snarare - dra rör, slang och sätta dosor. Så förhoppningsvis får vi inom en inte allt för avlägsen framtid börja sätta OSB och gips. Känns vansinnigt bra. 

Där sätter jag punkt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0