När tiden inte riktigt räcker till....

Jag är en person som kanske har ett par-tre nävar för mycket överoptimism i det mesta jag gör. Det avspeglar sig bland annat i att när folk frågar när inflyttning är aktuellt följs av ett ganska intetsägande "Innan jul - men jag säger inte vilken". Min ambition var dessutom att uppdatera min blogg "nästan dagligen". Ni som läst denna blogg vet att det inte ens är varje vecka. Men ork och lust har jag hur mycket som helst, men inte tid. Speciellt inte sen jag börjat jobba nu igen. MEN det är inplanerat en major update inom kort. Det var allt för denna gång...

radio silence, over and out.

Båda fötterna på jorden...

Det är skönt att ha båda fötterna på jorden, så känns det ivarjefall när man numer har ett golv. Visserligen infann sig precis samma känsla när jag ljudisolerat mellanbjälklaget. Den ena stunden stapplar man sig fram på bjälkarna som en sjuttioåring, men så fort man inte ser betongplattan 2,5 meter ner längre, så hamnar man per automatik i någon form av falsk trygghet. Denna falska trygghet som hittills resulterat i två omgångar dingla-med-benen-och-riva-ner-takreglingen-och-två-feta-skrubbsår-på-armbågarna-incidenter. Den första gången en mycket sen kväll (läs natt) orsakat av en "norsk" sågning (ha foten på rätt sida brädan!) och den andra med en spånskiva i famnen i ögonhöjd...nåväl.



Spårade spånskivor är överflödigt lyx, och bjälklagskassetter är överreklamerat. Vi körde kort och gott på glespanel. Faktiskt väldigt smidigt (läs billigt), framförallt när man råkar besitta en spikpistol :P För säkerhets skull valde vi att limma dem för att försäkra oss om att golvet inte ska knarra, nånsin. För det är bra mycket knepigare att limma i efterhand.
I övrigt så ser golvkonstruktionen ut på följande sätt, nerifrån och upp:

- Golvbjälkar
- Glespanel 22x95mm
- Värmefördelningsplåtar
- Golvvärmeslang 16mm
- Golvspånskiva 22mm
- Laminatgolv



På detta sätt ser det ut när man lagt ut lite plåtar. Ett tips är att skruva fast skiten, för dom är (1) halkiga som tusan, har en förmåga att (2) flytta på sig. Ni som förlagt golvvärme vet att slangen är ganska..ehhm..vridstyv och har en förmåga att leva sitt eget liv vilket leder oss till (3) plåtarnas förmåga att bli "airborn". 

Golvspånskivorna sitter även dem på plats, men hur upphetsande är en bild på spånskivor? På riktigt?
Spånskivorna är skruvade med i runda slängar sjuhundrafemtio skruv, jag har inte monterat någon tryckklocka på fördelaren. Så 10,000-kronors frågan lyder: "Hur många skruvhål finns det i golvvärmeslangen?" 

För övrigt så passade vi på att få barn för åtta dagar sedan, så det har vart lite stiltje på bygget ett tag. Dags att trampa igång på allvar igen så vi kommer i kapp. Vore praktiskt med två armar till, är det för tidigt att investera i en barnverktygslåda tro? :)

Bloggen ligger lite på eftersläp mot bygget fortskridning, men den kommer väl ikapp så småningom. För tillfället håller vi på att dra el - eller snarare - dra rör, slang och sätta dosor. Så förhoppningsvis får vi inom en inte allt för avlägsen framtid börja sätta OSB och gips. Känns vansinnigt bra. 

Där sätter jag punkt.

HAKI - ett minne blott,

Stressigt, ångestfyllt och axeltyngd. Så kan de närmsta veckorna beskrivas i ett par tre ord. Därav har jag inte hunnit/orkat/prioriterat mitt bloggande. Kniven på strupen - tätt tak vi måste hava. Det har vi också, skönt.
Alla fasaddetaljer har också tagit sin tid. Vindskivor, tassbrädor, takutskjutsbrädor och allt vad det heter. Man kan väll lungt säga att ett rakt hus utan utbyggnader och med lika taklutning hade vart mycket enklare. Men vem har sagt att det skall vara enkelt?



Taket som fick bli kronan på verket heter VP elit och tillverkas av den lokala plåtisen, Vännäs plåt. Vi beställde färdiga längder och har lagt det själva. Några missförstånd mellan takläggaren (i detta fall jag), tumstocken (den i min hand) och nibblaren (i det här fallet svärfar) genererade i att vi vackert fick konstatera att det görs ny plåt varje dag. Tur är väl det?



Jag lovade en grundlig redovisning av ränndalarna, glöm det tillsvidare, jag orkar inte göra det grundligt, ni som önskar det får gärna be om det istället :) Hursomhellst, det vi gjort är att vi fällt in 2"6 mellan takstolarna där de tänkta ränndalarna är. Därefter införskaffades vinkelplåt som var 200x200mm vilka fästes med 3" spik. Underlagstaket (plasten) från de olika huskropparna skar vi i mitten av ränndalen och dessa klistrades fast med takpappsklister. Nästa steg vart att vi fäste 2"2 ovanpå detta längsefter ränndalen, dessa reglar är för att stödja ränndalsplåtarna. Till sist skruvade vi fast ränndalsplåtarna. Uppe i "korset" tillverkade jag sedan en plåthatt av en 600x600m planplåt som klipptes och knackades ned i alla fyra rännor. Nog om detta. Har du någon fråga så tveka inte :)



En ytterdörr har vi också lyckats få dit. Denna kommer från Diplomat och heter Laila. Vi känner att deb vart helt rätt till huset med sitt smala rektangulära fönster. Sen bilden togs har dörren smyckats med ett trycke i mattkrom frånn Beskagsboden samt utrustats med lås. Så vid dagens slut fick jag låsa(!!). Det är ett riktigt framsteg, synd bara att vi inte har alla flönster på plats :P



Fasaden är nästan helt klar och HAKI - det tunga aset till ställning - är därmed permiterad. Det tog mig en hel arbetsdag att bära upp skiten. 5 ton och 3 lastbilslass senare var den returnerad - SKÖNT är bara förnamnet. Huset blev för övrigt helt annorlunda nu när ställningen är veck och färgen sitter där den ska, inte sant? Vad gillar du färgen? Min standardfras vid besök är "Vad tycker du att huset är för färg?" vilket får ungefär lika många olika svar som de är tillfrågade.



Detta är vad jag pysslat med under dagen, reglar för innertaket på nedre plan. Inte för jag har så bråttom med nedre plan, utan för att det blir betydligt bekvämare att ljudisolera mellanbjälklaget uppifrån. Det här jobbet underlättades osannolikt mycket eftersom jag fått låna en spikpikadoll. Mitt mål under helgen är att ha golv på övre plan. Men först skall det isoleras, spikas glespanel, förlägga golvvärme och till sist, limmas och skruvas golvgips.



Jag avslutar dagens (och för den delen veckans OCH förra veckans) inlägg med en vy som uppmuntrar när det går tungt. Jag längtar tills vi får börja sätta gips, lägga golv och måla. Eller ännu bättre, när man sitter i en skön möbel, elden sprakar i braskaminen, älven strömmar sakta på, och single malten har aldrig vart godare. Ojoj. Där sätter jag punkt.

För jag har bara regn hos mig

Jag måste verkligen ha retat gudarna. Som bekant (för er som faktiskt läser vad som publiceras på bloggen) så har jag haft...ehm...smärre komplikationer att "sy" ihop takhelvetet. Däremot har en näve röta gjort att vi trots allt haft någolunda uppehåll tills i måndags. Himlen öppnade sig och det regnade för ett par tre veckor på en dag. 80mm regn är ganska mycket vatten, speciellt med ett läckande tak...
När inte ens regnstället stoppar så är det bäst att hålla sig inomhus, resultatet av det blev - förutom att sopa vatten och tömma hinkar - en hel del jobb på VVS:en.


Raka spåret mot badrummet.



Förgrening genom bjälklag


Centraldammsugarrör och ventilation.

Vi har köpt en centraldammsugare från Volta (identisk med elektrolux) vilken hade ett limfritt rörsystem som mäter 45mm. Riktigt smidigt är bara förnamnet. Det följde med ett installationspaket (tror det hette installationspaket 2) vilket innehöll 18mm rör, ett gäng skarvar, förgreningar, ljuddämpare m.m. På bilden ser du hur jag dragit ned röret i en innervägg.

Ventilationen sitter integrerat i frånluftvärmepumpen (f.ö. en comfortzone CE65). Det fungerar som så att tilluft tas in via i vårt fall spaltventiler i fönstren - medans friskluftventiler typ fresh 90, är en annan lösning. I alla våtrum samt kök monteras sedan frånluftsdon med kanaler tillbaka till VP. Där sitter en fläkt som tar reda på värmen och återvinner den. Detta system bygger på att ett undertryck skapar ett drag - och därmed ventilation.

Detta ger egentligen två problem eller möjligheter om man nu skall se det så. Dels så (1) innebär det att alla innerdörrar måste vara utan trösklar alternativt ha ventilerade sådana. Annars så fungerar inte ventilationen ifall du stänger dörren. Dels så (2) blir det halvsvårt att rocka igång en kamibn eller annan eldstad. Detta eftersom undertrycket gör att friskluft vill dras ned genom skorstenen med följd att brasan inte vill bli en brasa förrän röret är varmt - opch helt plötsligt har vi skapat ett moment 22. Detta har vi löst genom att dra ett separat spirorör i bjälklaget, ut genom fasaden som sedan skall anslutas undertill kaminen. På så sätt kommer kaminen inte påverka eller påverkas av miljön runtikring densamme. Att tänka på vid sådana åtgärder är att röret måste luta utåt - för att eventuellt kondensvatten rinner ut ur huset.

JAG KAN NUMER RAPPORTERA ATT RÄNNDALSMYSTERIET ÄR LÖST. HÅLL KOLL, DET KOMMER EN FULLSTÄNDIG REDOGÖRELSE PÅ DETTA NÖDVÄNDIGA ONT.

Där sätter jag punkt.

Fasad och lite sånt...

Godkväll. Blogg.se har fungerat lite sisådär på slutet. Jag har haft enorma problem att ladda upp bilder. En byggblogg utan bilder tappar snabbt charmen. Och det vill vi väl inte? 



Lite fasadjobb är ju lämpligt nu när det äntligen är uppehåll. Vi har valt att måla huset med Jotun Demidekk Optimal vilket enligt relativt säkra källor skall vara en riktigt bra färg. Den är en slags hybrid mellan akrylat- och alkydfärg där den avlats fram och ärvt de bästa anlagen av respektive, typ. Riktigt trevlig att måla med är den ivarjefall. På bilden har min mor sats i arbete.



Det är bra med många målare, det räntar duktigt. När min faster (t.v. i bild) först började måla höll hon krampaktigt en arm i ställningen ståendes på markplan (nästan), nu klättrar hon - utan skräcken i vitögat - lätt och ledigt till andra platån! Det är absolut en vanesak, men man får inte bli för kaxig bara. Jag har trampat igenom takplasten ett par tre gånger under dagen vilket kan få mindre trevliga konsekvenser. Syrran (t.h. i bild) fick pensla lite runt fönsterpartiet ståendes på vår nyinköpta ställning, 22 lappar på ställning.se. Helt ok!


Till och med jag själv lyckades fastna på bild. Annars är jag normalt en antilinslus som bäst trivs bakom kameran. Men det är ju skönt att bli dokumenterad så man har något att visa för barnbarnen :P Fantastiskt är också att vi lyckats aktivera typ hela släkten i vårt "lilla" projekt. De som är i gott skick spikar, målar och kånkar. De som kommit till åren och inte är i lika fullt bra skick bidrar med det som de kan, och som är minst lika uppskattat - nämligen fika och mat. Hur skulle folk (t.ex. jag) klara sig utan fika och mat. Ojoj. Skulle inte bli många barn gjorda då, inte sant?


Så här fint blir det från vägen sett. Det (o)sköna med soutterrängkåkar är att bygget ser ut som en kollonilott uppifrån och ett helt annat hus från nedersidan. Som du kan ana dig till på bilden så saknas det en hel del fyllnads framför huset. Det ska fyllas totalt cirka 80-100cm.



I lördagskväll tog vi ledigt från "jobbet" och tog en fisketur. När vi liks var i farten passade vi på att ta ett kort från ett båtperspektiv. Och det ser väl helt okej ut?
Förövrigt så regnade det typ 50mm i måndags vilket gjorde att jag/vi inte kände något större sug efter varken tak- eller fasadjobb. Istället drog vi ventilationen, avloppet och centraldammsugaren i bjälklaget samt smällde upp någon innervägg. Bilder på detta kommer...
Imorgon (vilken dag det nu är?) så skall jag förhoppningsvis slutföra undertaket. Idag svor jag mig för fjärde gången rakt i genom dyngförbannad och gav upp - med tanken att köra nercabbat hus med allt i galon. 4 ränndalar där två olika takvinklar möts är bökigt. Men jag har efter en instruktion av min kära granne - som råkar vara byggmästare - åter fått upp hoppet. Så imorgon ska jag med glädje studsa uppför stegen likt en påtänd kängru och hoppas på det bästa. Där sätter jag punkt.

Kors i taket.

Vad jag har vart oförlåtligt slarvig på att skriva blogg den senaste tiden. Men och andra sidan har det inte vart mycket att rapportera. I fredags startade de lokala marknadsdagarna med vissa obligatoriska aktiviteter självskrivna. Fredagskvällen hålls traditionsenligt hos oss, med grillning med tillhörande dryck, för att senare på kvällen ta sig ner till centrum där öltält, artister och en stor mängd människor befinner sig. Detta medför naturligtvis konsekvenser. Lördagen blöd på några tafatta försök, men tro mig, jag är inte effektiv med "dagen-efter-sviter". Lördagen är lika självskriven den, vilket gjorde att än mer tid försvann. Söndagen var jag pigg, men jag var tvungen att fylla 25 år med tårta, presenter och allt. Ännu mer tid åt skogen. Men allt var sammantaget helt värt och råkul.



Så här har "kontoret" sett ut de senaste dagarna. Applicering av ångspärren vilket är en armerad, genomtrampningssäker plast. Den fästes i takstolarna med en s.k "hackspett" vilket egentligen här en häftpistol som används som en hammare. För övrigt kan jag avslöja att det är åtta meter rakt ner i betongen, eller det mjukare alternativet, paddad sand. 
Ord kan inte beskriva hur intressanta dessa dagar vart för en som får svindel när han står upp......
Men det redde sig, höjder är trots allt en vanesak.
F E A R  I S  N O T  A  F A C T O R  F O R  M E. Visst är det skönt med dåliga TV-citat?



Efter att varje våd med ångspärr så är det dags att regla för plåttaket. Jag valde att göra detta med 45x95 vilket är lite rejälare. Normalt så används 45x70. Hur som helst så reglar man liggande CC40. Som tur är har vi haft med röta med vädret, regnet kom först när sista ångspärren var på plats.



Men dessa är inte gjorda ännu - ränndalarna. De är fyra till antalet och lite bökiga då 28 grader möter 36. Morgondagens mål blir att dessa fyra är klara, så taket är helt tätt. Märkligt nog tar hantverkare och andra typer av byggrelaterade bolag semester under högsäsongen - detta gäller även min plåtleverantör - vilket gör att ångspärren får ligga fritt i 2,5 vecka. Damn. Men i teorin skall det palla lååång tid då den är åldersbeständig. 

Idag fick vi fasadfärgen blandad också. Om vädret tillåter så börjar vi som smått imorgon. Det skall bli väldigt intressant att få se färgen på den där lilla plankbiten (målad rån provburk) på ett helt hus. För ett litet förhandsbesked så kan jag avslöja att den är beige-brun-grå-lila, spännande va? :)

Där sätter jag punkt.

S T O M M O N T E R I N G ! !

Så var det dagen med stort D(!), dagen som vi väntat på så länge. När tankar, skisser och 3D-modeller i Sketchup skall bli ett riktigt hus - vårt hus. Lite extra spänning adderas ju direkt då vi gjort grunden och murningen på egen hand :)
Jag kommer visa ett urplock bilder och beskrivningar, om någon har önskemål eller funderingar så släng iväg en request så skall vi se vad vi kan ordna, vi har typ på ett cirka ungefär sjuttioelva bilder.



Ett rejält lass med väggar och takstolar ankom från Överkalix vid 11 snåret. Jag trodde vid första anblick att en lastbil tillhörande tivolit som skall vara på marknadsdagarna åkt vilse. Men med hjälp av min djuriskt utmärkande slutledningsförmåga så kom jag på andra tankar.



Jonas från Anderssons trähusfabrik jobbade hårt med kranen. För övrigt en överjävligt cool kran. Trådlösa manöverdon är ju överskattat. Det är på detta vis en kran skall se ut.



Dom är inte dumma inte. Golvbjälklaget var - likt ett matprogram - förberett. Totalt 8 kassetter (om inte minnet sviker) gjorde monteringen tämligen smidig.



n liten overview bild med det numer färdiglagda mellanbjälklaget. Dessutom med utsikten från rätt höjdläge! Jag längtar tills man kan sitta och njuta av en singel malt, men det är väl ett par tusen timmar kvar...



Ett fönsterparti på väg! Väggblocken var väldigt olika storlekar. Många blocktillverkare gör väggarna i fasta moduler d.v.s. att alla block är exempelvis två meter långa, detta är väldigt begränsande. Anderssons levererade blocken färdiga från hörn till hörn, vilket i vårt fall betyde totalt 19 block. Till övervåningen fick vi ett nytt lass (full lastbil plus släp) med en större kran med en lite mindre cool trådlöst manöverdon...



Takstolar är också bra att ha. Likaså golvspånskivor - så man slipper smaka på betongplattan två och en halv meter ned. Till vänster på stegen jobbar Patrik från Anderssons med inpassning och fästning av takstolarna.



En "efter" bild på vad som möter förbipasserande på gatuplanet. Som ni också ser så måste man antingen investera i fantastiskt höga spiror och formligen älska markskiveblått, alternativt fylla upp drygt en meter till. Jag tror jag lägger mina slantar på det senare alternativet.



Naturligtvis en "efter" bild på souterrängplanet (stavning?). Det blev faktiskt bra måpste jag medge. Man ser faktiskt älven. Utan problem. Men alla tyckare som hälsar på har samma kommentar - "Men hur ska ni putsa dom där fönstren?". Mitt numera europastandardiserade svar lyder "Det finns ju folk som tar betalt för sånt också?". På fasaden är det inte så fasligt mycvket jobb innan det blir dags att rycka fram penseln. Lite husknutar ska spikas samt att midjan ska sättas. Där man anar mellanbjälklaget skall det sättas en midja bestående av liggande panel. För övrigt så kommer det så småningom byggas en altan från husknuten längst till vänster i bild ända runt till det vänstra hörnet på utbyggnaden. Hoppas ni misstolkar mig rätt på min inte så grafiska förklaring.

Ett annat europastandardiserat svar jag har är "Nu är det bara resten kvar", därför har vi nu hyrt en apstor HAKI ställning för att göra klart fasadjobb och målning samt det som är mest...ehm...inressant för min del, nämligen att lägga taket. Jag är nämligen sjukligt höjdrädd ända sen jag föll från ett tak i mina yngre dar - svindel är bara förnamnet. Den som har ett bra ögonmått alternativt en bra överslagsmatematik lär höfta till med att nocken ner mot älvssidan mäter åtta(!) meter ungefär. Ojoj. 07:00 imorgon åker jag på den lokala sågen (läs propellerfabriken) och hämtar de beställda sexhundra meterna 45x95mm. Steg två blir att bygga ställning följt av att mata ut plasten och regla upp för plåttaket. Eftersom det finns ett utbrett (likt ett virus) begrepp som heter industrisemester så får vi vackert nöja oss med plasten som tak kommande tre veckor. Det är bara att be om nåd så vädret är någorlunda. Nog om detta. 

Sammanfattningsvis, allt gick bra och det vart bra som tusan. Vi är för övrigt skrämmande nöjda med Anderssons trähus - både innan, under och efter leverans. Mycket kompetenta och tillmötesgående vilket gjort att vi fått vad vi vill ha och fort :) Vi kan varmt rekommendera dem till er som söker blockleverantör. Nog om detta.
Dags att ta sig i säng och ladda batterierna. Imorgon är det en ny, lång dag. 

Där sätter jag punkt.

Ännu en arbetsdag har nått sitt slut...

Nu är vi tillbaka på hemmaplan igen efter ytterligare en såndär skön sexton-timmars dag. Jag måste villigt medge att det gått riktigt bra. Numer är vårt lilla hål i backen med mur, ett hus (utan tak). Jag är dock i skrivande stund alldeles för trött för mitt eget (eller någon annans) bästa och väljer av den anledningen att återkomma med en mer omfattande rapport under tidigast imorgon kväll. Men det är ett hus! 

Helt känslokall är jag inte, därför bjuder jag frikostigt på en teaser på vad som komma skall. Allt ur en kranbils perpektiv, med ett stycke entre-dörr-vägg i nyperna. To be continued....


Fuktspärr och återfyllnad



Vi har valt att använda oss av system fuktspärren - tror tillverkaren heter fuktspärrsteknik - vilket påminner överjävligt mycket om Platons lösning. Den första delen av fuktspärren är det s.k. membranet. Detta sätts över skarven mellan kantbalk och mur. För att den skall få god vidhäftning så måste man först prima. Detta gör man två flödiga varv med antingen pensel eller roller (se bild). Men innan det så måste man slamma murningen där membranet skall sitta - d.v.s ett tunnare blandat murbruk med lite std cement i, som sedan läggs på för att täta lecans alla porer.

Recept på ett kärr slammbruk
1/2 säck Murbruk A
3-4 rågade murarslevar std cement
7 rejäla spadar mursand
MKT vatten

När du tror att det är tillräckligt tunnt, blanda i mer vatten.



Såhär fint blir det sedan. Det var ganska klurigt att få det rakt. Membranet har klisterkant med ett fruktansvärt starkt klister - vilket naturligtvis ställde till det en hel del. Rulla ut, ta bort klistersyddet, få det rakt. Inte lätt. Hur somhellst så börjar man med att gå runt hörnen med en 50cm bit för att sedan sätta 2m bitar. Membranet är 0,5m högt - vi valde att överlappa ned mot kantbalken med 10cm vilket kan antas vara rätt då det vågräta sträcket på membranet skulle kunna antyda vart man bör ha skarven mellan platta och murning i förhållande till membranet!



Membranet ur ett dagvattenrörs perspektiv.



Här sätter vi lite matta, distanserna inåt för att skapa en luftspalt. Vi valde att spika i tredje distansraden uppifrån sett, på så sätt fick man en 11-12cm överlapp till nästa lager. Lite halvbänligt var det att sätta det övre lagret, men tillslut fick vi till den rätta taktiken. Tur att jag hade hjälp, det hade vart svettigt (läs svettigare) att göra detta jobb själv! När vi satt varvet runt så efterspikade vi cc25, vilket rent praktiskt blir var 9:e distans. Sedan skärs mattan 10cm under färdig markhöjd. 10cm ovan mattan primar man åter igen två varv. Efter det har torkat applicerar man ytterliggare ett membran a.k.a. "stick&seal" vilken kommer i 0,1 x 20m. Den är till för att täta mattan mot väggen i överkant. Förr vet jag att man skulle dra mattan ovanför färdig markhöjd, men då använde man sig av kantlist istället för membran vilken inte slöt tätt.



Isolering är en väldigt billig utgift i sammanhanget, vi valde därför att lägga isolering på utsidan. För att fästa denna satte vi speciella isoleringsinfästningar vilket också syns i "gluggen" mitt i bild. Den vane markentreprenören noterar direkt att nån amatör lagt matjord som fyllning = inte bra. MEN, det ligger sand 1m närmast vägg. "Men det kommer tjälskjuta...:".

Varken jag eller fotografansvarige tog något kort när vi var klara med återfylningen men jaja. Det är smällar man får ta. Imorgon blir det städning, samt returnering av överblivet gods och lite andra småprojekt. Lite lätt förberedelser inför kommande vecka - som fr övrigt bjuder på en leverans av ett stycke husstomme!!
Där sätter jag punkt.

Bildbevis



Bildbevis nummer ett. Till höger anar man skottgluggen som mynnar ut i den blivande tvättstugan. På bilden har jag även börjat med att lägga ut rör för dagvattnet, d.v.s. stuprören. Lämpligt nog så hade jag alla anslutningspunkter i den skuggade delen nästan i mitten i nedre kant av bilden...
Till vänster i bild ser vi grannhuset som vi bygger ikapp med. Men det är lite fusk då de använder sig av två snickare. Vi är ju bara glada amatörer, ska man kolla rent krasst på det hela så innebär det ju som regel att allt tar dubbelt så lång tid exklusive eventuella misstag och dubbelarbeten. Och andra sidan så är våra arbetsdagar dubbelt så lång som snickarnas, så det jämnar nog ut sig på ett cirka :)



Allt har en baksida, inte sant? De två längsgående väggarna är placerade där de är av två anledningar, bjälklaget (1) måste ha någonstans att vila. De får alltså en bärande funktion. Bjälklaget är av masonitbjälkar och läöper tvärsöver huset, alltså med en längt på i runda slängar 12,5 meter(!). Väggarna fångar också upp (2) marktrycket vilket kan vara ganska bra.

För övrigt så tog jag ett spadtag i leran idag, sen gav jag upp. Det kommer en grävare på besök under veckan istället. Betydligt smidigare alternativ om ni frågar mig. Annars då? Jo, jag skall åka ner till våra kära huvudstad under veckan. Med en jaevla råtur och ett par hekto flax fick vi tag på en trappa precis som vi ville ha den, för en tredjedel av priset. Annars så blir det mycket förberedelser och dubbelkoll inför stomleveransen. Nedräkningen har börjat, den 7 Juli smäller det!!
Under morgondagen åker jag till några goda vänners "lilla" projekt där det vankas fönstermontage. Hela långsidan av huset som är ned mot älven skall få nya fönster, i ny storlek. Det betyder att mitt nya favoritverktyg kommer få arbeta, festool cirkelsåg med dubbla skenor, smaka på den!

Där sätter jag punkt.

Färdig = Färdig

Tyvärr har jag inget visuellt att bjuda på idag. MEN, jag lovar att återkomma med bevismaterial under morgondagen. Igår eftermiddag blev vi tillslut klar med murningen, idag är jag helt färdig.
Har åkt på en rejäl förkylning i kombination med lite led- och muskelverk vilket gjort att jag känner mig som en 70-åring när jag drar mig framåt. Huvudverken gör sig ständigt påmind och min högsta önskan är att få ligga ned........

Men morgondagen kommer bjuda på totalt kontrasterande aktiviteter. Eftersom jag glömde bort att vi skall ha ett markstöd runt groventrén på soutterängplanet så är massorna naturligtvis inte utbytta och packade. Så 07:00 säger jag godmorgon till spadskaftet följt av ett frenetiskt grävande i packad lera. Men jag skall ju bara gräva tre meter ut från huset, fyra meter längs efter och åttio centimeter djupt. Den som är snabb i huvudräkning kan vackert konstatera att det handlar om 9,6m3 lera, alltså i runda slängar en lastbil. Ni kan skicka era gratulationskort till min gamla adress...



Ytterliggare en dag i lecans tecken...

Så har ännu en dag i lecans tecken gått mot sitt slut. Naturligtvis hade vädret i vanlig ordning en förmåga att spela oss ett spratt. Regnskurarna avlöste varandra för att avsluta med en riktigt skön eftermiddag. Murningen går helt klart bra enligt mina mått mätt och som sagt, varje sten gör skillnad.



Här ovan ses en av mina arbetsstationer, nämligen blandaren. Det magiska receptet låter på följande sätt:

14 rågade spadar murarsand
1/2 säck murarcement A (a.k.a Gullex)
1 lagom mängd vatten

Jag som glad amatör pendlar mellan att blanda bruk som inte lämnar spaden och bruk som inte vill ligga kvar. Men jag vill påstå att det varken är talang eller fingertoppskänsla som saknas. Det är min ständigt återkommande reflexmässiga vilja att testa människor omkring mig, i detta fall de glada murarna bestående av min svärfar och svåger. Jag tror inte de uppskattar mina tester lika mycket som jag gör. Härmed väljer jag att kalla det kvalitetssäkring av hantverkare. Punkt slut.



Jag lyckades trots allt fånga en stund vackert väder på bild. Viktigt. Här ses också en murare in action. Väggen ser oförskämt hög ut, nästan som den aldrig skall ta slut. Jag har flera gånger kontrollerat höjdmåttet och lyft frågan ifall det är en mur, borg eller en skyskrapa som skall bli till. Men jag har varje gång blivit motbevisad....eller är det hela en konspiration? Bah. Det blir nog bra. Bara några stenar kvar nu. 



Sådärja. Färdigt. Nästan. Så här i efterhand tog bruket slut på ett utomordentligt lämplig tidpunkt. Två stenar kvar vilket lämnar en bred, härlig glugg. Perfekt. Nu kommer folk fundera ihjäl sig vad vi skall ha den där jätteventilen till. Eller är det kanske vedinkast? Men vänta, nybyggda hus får inte ha vedeldning som primär värmekälla, vadan detta? 
Nu är det bara lite innerväggar kvar, men dessa saknar hörn vilket ökar på processen en gnutta. Dessutom är de bara 15cm breda vilket förenklar logistiken något. Å andra sidan får jag nog avbryta mitt deltagande i Beach 2008. Men det kan det vara värt! Där sätter jag punkt, to be continued...   

Dagen utan D

Idag var en sån där jobbig dag. Bygget har stått helt still, bortsett från att leveransen av väggarna och lite annat smått&gott är en dag närmare. Vi har varit på andra ärofyllda uppdrag under dagen för att sedan hemkomsten vackert kunna konstatera att Sverige - Ryssland faktiskt får gå före att gräva dränering :P

Men imorgon murar vi vidare. Murningen som jag för övrigt överlåter åt proffsen - i det här fallet svärfar - är något som jag verkligen gillar. Precis varje sten gör skillnad. Innan vi körde igång med murningen så har man jobbat som en skogstokig, utan att det direkt är några kontrasterande skillnader. Det mest otacksamma av allt måste vara att förlägga dränering. Gräva, gräva och gräva lite till. Förlägg DSA vilka lindas in i geoduk. Återfyll med singel. Ett par arbetsdagar har gått och allt ser ut precis som för ett par dagar sedan. Otacksamt är bara förnamnet. 

I övrigt så tycker jag att högtider, röda dagar och till viss del fotbolls-EM borde förbjudas under byggtiden. Kanske borde man skära av banden till civilisationen och omvärlden, släcka mobilmasten och ställa om klockor? Det blir nämligen inte många barn gjorda under sådana här tider - eller är det kanske precis det det blir? Vad vet jag. Nej, dags att ironiskt nog bänka sig framför just fotbolls-EM! :)


Murar-Bengtsson

Man kan snart ana sig till att det skall bli ett hus.

Nu har vi jobbat så där omänskligt fort igen. Eller var det avsaknaden av fotografisk utrustning igen? Vi låter det var osagt och öppnar därmed dörren för egna tolkningar. Utbyggnaden i framkanten utgör på gatuplan farstukvist/hall och på sutterängplan kommer det bli förråd/klädkammare/teknikrum där servrar skall trängas med elskåp, patchpaneler såväl som skoterställ. Den som lever får se. Hursomhellst är detta arbete roligaste hittills då varje sten som sätts gör skillnad, sätt i kontrast i vad 10 armeringsdistanser eller 4 spadtag gör......

Gjuta, gjuta och åter gjuta


På bilden syns betongkranbilen in action. Vi började med att fylla kantbalkarna runt om samt de tvärgående voterna.
Där använde vi sedan vibrostaven för att få ur all luft.



Vilket platta, vilken platta.

Vi delade upp arbetet så att två drog bryggan, två skottade undan och fyllde på och den siste var kranbilsoperatören.
Detta var lämpligt många men bör också ses som ett minimum tycker jag, speciellt om man är en amatör. Vi hade turen att få med oss några som gjutit en grund eller två vilket helt klart underlättade. Vibrobryggan gör sitt, se vad slätt och fint det blir!



RSS 2.0